Aquiro

Haha, idag har han varit sitt gamla jag, lyssnat bra, väldigt mycket "will to please". Skönt att hormonerna går i berg & dalbana & att han inte är jämndryg nu när han är slyngel;) För då skulle det nog finnas viss risk att mitt annars så bra tålamod skulle ta slut;)

Hursom, vi var nyss ute en liten sväng, när vi var påväg tillbaka till bilen så gick vi igenom en "minipark"  som ligger precis bredvid parkeringen, där finns tre stycken jättestora upphöjda cirklar på marken, täckta med metall. Så de rör på sig & låter konstigt, men Aquiro har ju gått uppför metalltrappor, massa olika underlag mm mm utan problem, men dessa metallcirklar var tydligen bökiga, så jag fick se min modiga, nyfikna hund gå ett antal varv runt dessa, gå iväg & nosa, komma tillbaka & sen tillslut gå upp, efter visst lockande från mig (mest äsch, kom igen nu) jag satt hela tiden i mitten av en av cirklarna:)

Men när han väl hoppat upp så ville han liksom inte ner på en gång, han hade svansen stolt uppåt & gosade in sig i mitt knä & lekte lite med en pinne där "uppe", han var stolt han med:)

För övrigt så har han haft en jättejobbig period nu med hormoner & allt, så jag har bara fokuserat på att vardagen ska funka bra. Har inte ställt så mkt krav, mer än de självklara grundramarna såklart.. Han har fortfarande inte visat något dominansbeteendemot mig, inget som jag märkt & det vore konstigt om jag inte märkte. Mer att han visat "trots", testat gränser genom att inte höra vad jag säger..

Han är en tuff, orädd & hård hund, men samtidigt så mjuk, följsam & vill vara till lags, tål inte hårda ord om de inte är befogade på riktigt.

Vi ska sätta igång med klickerträningen & lära in lite tricks så vi kan ha roliga stunder när han är som drygast;)

Senare i em ska vi ut på promenad med Maj-Len, Wilma & Azzra, kanske borde man ta med sig kameran ut, ska nog göra det:)

& på lördag är det valpträff/träning som jag verkligen ser fram emot.

Åh! Min lilla skrutt fick för sig att lyfta benet när han skulle kissa:) Vilken lycka! Lillkillen håller på att bli stor:) Men det är bara vissa gånger han försöker lyfta på benet, är nog bara när Xerox varit med, han vill ju vara preciis som storebror;)
Han är rumsren sålänge jag är hemma, om jag inte är i duschen eller liknande.. han vet att man inte gör ifrån sig inne, men kan inte riktigt hålla sig, en pyttestund kan han, men inte längre.

Han tar för sig mer & mer, på gott & ont. Är oerhört trygg i sig själv, med mig & med Xerox. Vi är en liten flock:)

Stora karlar skrämmer honom inte, sen att han inte vill gosa gärnet med alla är bara skönt tycker jag. Han är öppen, går gärna fram & hälsar, men sen tycker han att det räcker.. Men när han träffat någon ett par gånger så brukar det bli endel lekbugningar & busförsök.

Nu håller jag bara tummarna för att julhelgen går smidigt, med all mat (blir nog lite skinka, köttbullar & prinskorv till båda hundarna, nää, de är inte såå bortskämda;)) Sen alla fyverkerier..Men sålänge jag håller mig lugn är ju Xerox det & då är nog Aquiro också lugn. Så det blir nog kalas:)

Han är så duktig, har sett hundar ute, både med & utan Xerox, han bryr sig inte, tittar lite snabbt på dom, sen struntar han i att de finns. Så skönt. Hoppas att det håller i sig, men det kanske är lite väl naivt;) Har ju de berömda tonåren framför oss:) Men just nu är jag stolt över min lillgrabb (även om Xerox fortfarande är favoriten).

Aquiro blir dessutom mer & mer hemmastadd på kontoret, han är inte längre som en igel runt mina ben, utan springer gärna runt & hälsar på folk(till deras förtjusning) :)

Ska försöka ta lite utebilder på mina buspojkar, de längtar också efter snön:)

Igår var det dags för 12v vaccinationen, lillknodden väger 6,4 kg! Stora grabben;)

Han blev mutad med leversnittar & matvrak som han är så fattade han inte vad som hände mer än att det nog är rätt najs att vara hos veterinären:) Kan tillägga att det var 2-3 extra sköterskor som stod därinne, förmodligen bara för att kolla på underbaringen:)

Så nu ska det hämtas ut kortisontabletter på apoteket & läsa igenom artiklarna om vaccinationsreaktioner några gånger till. Konstigt det där att det är så okänt. Läskigt också.

Tänkte åka ut till stallet någon dag här så han får kika lite på hästarna på närmare håll, han har ju sett hästar förut. Men tänkte avvakta så att han inte är påverkad av vaccinationen.. Usch, hönsmamma;)

Nej tillbaka till jobbandet.

Idag är jag stolt över min lilla knodd.
På jobbet har jag två arbetsplatser, en här uppe på kontoret, där hans bur & hage står, sen en där nere, där jag gör prover i en maskin som låter en del. Det finns dessutom ett gäng gubbar i blåställ, truckar och annat konstigt där nere:)

I alla fall så ville inte husse ta pyret idag så jag fick, trots massa prover att köra ut, ta lillen. Han har följt med dit ner förut, men bara snabbisar, annars går jag ner när han sover.

Hursom så gick jag ner idag & han låg i mitt knä undertiden proverna kördes ut, tillslut somnade han på kontorsstolen, jag måste nämligen springa endel fram & tillbaka:) Han bryr sig inte ett dugg om den ljudliga maskinen, knappt ens första gången(den låter på flera olika sätt & inte regelbundet) :) Han hälsade jätteduktigt på en av mina kollegor där nere som han inte sett förut. Sen innan vi skulle gå upp igen så träffade vi på en kollega som han sett endel, han hälsade & sen började han göra lekbugningar, så då lekte de en liten stund:) Så härligt att de sin pinscher leka med en eg ganska främmande människa:)

När vi kom upp på kontoret så träffade vi en karl som han tyckt varit lite läskig, som han också viftade på svansen åt & ville leka med:)  Det är eg bara en kollega som han haft svårt för, en tjej som Xerox också haft mkt svårt för.. Så jag vet inte, förmodligen är det något hon utstrålar/utsöndrar. Annars är han precis lagom social & öppen för min smak. All hantering av mer eller mindre okända har gått jättebra.

Igår åkte vi hiss för första gången. Nemas problemas:) Idag ska vi besöka lite djuraffärer & köpa lite prylar & gottigheter.

Vi håller på med ensamhetsträningen för fullt & det går över förväntan med tanke på hur mammig han är. Det som är svårast är när han ser/hör mig men inte får/kan ta sig till mig. Men vi jobbar på det.

Ska försöka hinna ladda upp lite bilder ikväll.. Den som väntar på något gott;)

Aquiro är fortfarande en liten knodd, men benen blir längre(snart tar han sig upp i soffan utan hjälp, då får Xerox lita endast på mig för att få vara ifred;)) & han växer så det knakar.

Han vill upptäcka hela världen! Det är så underbart att titta på när han försöker få loss kvarblivna löv från buskarna eller fundera ut hur han ska ta sig upp, ner eller till någonting. Eller när han försöker lista ut vad mamma vill att han ska göra för att få äta upp den efterlängtade maten eller godisen.

Han sover hela nätterna & vägrar gå upp innan han är helt säker på att jag verkligen ska upp, haha precis som Xerox:) Sover fortfarande mycket & jag försöker se till att han på dagarna inte sover hos mig, han har blivit lite bortskämd med att ligga i mitt knä *skäms*.. Men nu är det ändring på det & ensamhetsträningen ska sättas igång mer strukturerat nu. Han är duktig med rumsrenheten, han har fattat att det är ute man ska göra ifrån sig, men det händer ju fortfarande olyckor, om jag är för seg (eller som igår, precis kommit ur duschen, då vore det bra med en tomt) Men när det har regnat så gör han som "storebror"  Xerox, håller sig hellre inne, skillnaden är ju att Xerox faktiskt Kan hålla sig:)

Jag måste försöka slappna av & tro på mig själv i mitt formande av en hund, istället för att klandra mig själv & oroa mig.. Var på självkänsla-föreläsning igår, så det kommer nog ordna sig;)

Nej nu ska jag väl fortsätta med jobbandet.
Hoppas på en liten pinscherträff snart:)

Aquiro är en liten busunge, tuff, balanserad & underbart gosig.

Vi har koncentrerat oss på att lära känna varandra & inrätta lite vardagsrutiner. Han är redan en liten mamma-gris & lyssnar helst inte på husse;)

Han följer mig jättebra ute & jag kan ha honom lös i princip jämt(undantag om det regnar ute & han tycker att han inte är nödig). Andra hundar intresserar inte honom än, det är bara Xerox & matte som gäller:)

Han vet att man ska sitta ner &/eller söka ögonkontakt för att få mat, gå in genom dörren mm. Han lyssnar bra på sitt namn & kan sitt & varsågod. Ett app-app eller kort morr vid rätt tillfälle har jag fått göra, men han verkar inte ta det så hårt, ibland har tom svansen fortsatt vifta (förmodligen som lugnande signal/lite osäkerhet, men ändå) efter en liten tillrättavisning. Han är hård men lyssnar väldigt bra.

Leker jättebra med Xerox, efter ett antal ordentliga tillrättavisningar (från Xerox) räcker det att det att det rycker lite i xerox nos eller att han visar tänderna så backar Aquiro, men han är en liten skitunge, har sett att han faktiskt fått tagit ben av Xerox nu på senaste tiden! Jisses.. Mest för att Xerox är snäll, men ändå.

Nej nu vet jag inte vad jag ska skriva mer. Han är med mig på jobbet & alla älskar honom, han är framåt, men balanserad, hälsar, kan gosa lite med vissa, men sen brukar det vara bra, en riktig pinscher med andra ord;)

/Fia