Aquiro

Första besöket till veterinären genomfördes när han var en liten skit, bland annat ögonlysning & besiktning stod på schemat, jag vet inte hur han betedde sig, men kan aldrig tro att han gjorde annat än att sköta sig:)

Nummer två när han var 12 veckor & såg ut något sånt här, ytte-pytte-mega-söt!:)
 


Då var det 12-veckorsvaccination såklart, han blev mutad med lite gottis & märkte nog knappt sprutan. Inga problem där.

Nästa besök var när jag var in med honom för urinprov (nu efter äventyret) då kände & klämde veterinären minst sagt noga på honom. Såklart inga problem. Sen skulle hon stoppa in fingrar i rumpan på stackars plutten, han såg väl inte så bekväm ut, men sa inte ett knyst. Ena analsäcken var lite hård & full, så hon tömde den, kan inte ha varit skönt, men han stod bara där med krökt rygg & tittade ynkligt på mig, sååå duktig!:)

Senaste besöket var igår då han fick sin 1-års vaccination (lite sent pga att jag ville vara säker på att han var frisk efter äventyret, har väntat svar på odlingar mm). Lite roligt var det, hon som skulle spruta honom sa hej lilla pinschern eller nåt, sen oj, det var ju en stor pinscher, haha tror nog att hon tänkte på dvärgpinscher;) Jag förklarade att han faktiskt är ganska liten, eller ja, normalstorlek, men att många pinschrar är för stora. Jag höll bara lite om nosen på honom, sköterskan ville det, är nog lika bäst, han sa inte ett knyst (inte illa för en pinscher;)) & var lika glad efteråt, jag är så stolt över min lillkille & nöjd med att han änsålänge inte har några problem alls med att gå till veterinären!:)

Tänkte om vi kanske skulle dra ihop en liten träff på söndag?
Vad sägs om klockan 14 ute på Skultuna BK, känns som att det är mest idealiskt för att både träna & låta hundarna härja där? Kom gärna med andra förslag på tid/plats om ni inte kan.
Vi får hoppas på okej väder så vi kan ta en fika & prata strunt också:)

Nu känns det här jätteseriöst, men anmälan till mig så snart som möjligt, här i bloggen eller på telefon. Vore roligt om vi blev ett litet gäng iaf:)

Nu är det fredag & jag vet inte om jag kommer ha tillgång till internet i helgen, men mitt nummer finns på SKK's hunddata om man söker på Appealing Grace Aquiro Ad Astra. Men jag hoppas att vi ses allihopa på söndag kl 14 på Skultuna BK! :)

Ha en bra helg tills dess!

I söndags blev de 9 små skruttarna 1 år! Grattis till alla små underbaringar!!

Aquiro är nu ca 48 cm hög & vägde vid senaste vet.besök 14,3 kg. Lite för lite tycker jag, men vi jobbar på det, han har ju varit på utflykt & fick problem med magen efter det, men nu är han bra i magen igen:)

Han har under sitt första år hunnit med att från att inte veta annat än att följa mina fötter till att springa bort från mig i ren protest. Men ärligt talat så har han aldrig varit svår att ha lös, men intresset för andra hundar, katter, harar & spännande dofter har varit stooort under "slyngeltiden", så det har varit endel sele & långlina.
Han har även förlorat sin bäste vän & "bror" vilket var jobbigt för honom, men vi tog oss igenom det tillsammans. Han har fått mycket träning i kontakt & följsamhet & lärt sig att jag är någon man kan lita på, även om jag har gränser & regler. Han har upptäckt hur roligt det är med lydnadsträning & agility, vilket glädjer mig eftersom lydnaden är bland det roligaste jag vet.
Han är en enkel, balanserad & självsäker hund. Och snäll, han har inget ont i sig, även om jag inte tror att han skulle tveka att försvara flocken om det behövdes. Han har en välfungerande av- & påknapp när inte hormonerna tar överhanden. Skulle kunna skriva hur mycket som helst (haha, ingen nyhet kanske) men ska ge mig nu.

Grattis igen och vågen & applåder till alla oss i a-kulls-familjen!! *hurra hurra* ;)
Hinner inte lägga in någon bildbomb nu, får bli en annan dag.

Som man kan förstå av kommentarerna i min blogg så har Aquiro varit på äventyr, kan förklara lite snabbt.
Hade ju Dede här ett tag, hon rymmer tydligen när hon börjat löpa.. Jag har haft båda hundarna lösa varje dag, hela Aquiros liv & hela tiden jag hade Dede. Nåja, de rymde från mitt jobb, Dede tog täten, Aquiro drog efter.
Jag polisanmälde efter kanske 15 minuters letande. Fick ett samtal från en bonde som sett dom vid sina får, han hade inte fått tag på dom, men han var oerhört hjälpsam. Jag susade dit & letade utan resultat. Fick galet många olika tips av folk, underligt hur jag höll mig så lugn, nästan läskigt.
Tillslut, efter nästan två obeskrivligt långa dygn så kom samtalet jag väntat på. De var vid Dingtuna bygdegård. En var skadad, jag höll andan & jag tror till & med att hjärtat stannade en sekund innan polismannen sa att det var den stora (alltså Dede) som var skadad.

Jag hade Moa sovandes hos mig (Anna, som har Alwa & Moa ställde upp för mig hela helgen, underbara vänner!) så vi kastade oss in i bilen & åkte dit, jag gasade så mycket jag vågade. Hoppade ur bilen & såg bara Dede som låg vid stora huset, ropade på Aquiro, han kom på stört & då var jag inte stark längre, grät som ett barn, men av lycka. Mitt bästa, min älskling. Halade fram ett par köttbullar, det var han verkligen värd. Han var smutsig, mammig, trött, full av fästingar & med riktigt trötta trampdynor, men vid liv & annars välbehållen. Underbart.
Dede fick så snart hon repat sig tillräckligt ett nytt hem. Så nu har jag tagit hand om min skrutt, som är mammig igen & mig själv, tills jag är smärtfri i axlarna. Sen blir det en till hund, en pinscher såklart! Men saknar att ha två hundar. Men det är ju förstås både många för- & nackdelar med det.

Har kommit igång så smått med träningen igen, han har tagit apporten flera gånger, min underbara lille skrutt. Börjat lägga in fot som kommando & börjat m ställande & läggande under gång, även så smått med hoppet. Men mest fokuserar vi på vardagen, som jag tycker fungerar bra. Han har dock blivit mer vaktig, men skäller bara till. Kan vara lite spökålder som dröjer sig kvar, för i vissa situationer känner jag inte igen min hund riktigt. Mycket tonåring. Men ack så fantastisk;) Jag har honom lös nästan lika mycket som förut, om jag inte har det beror det på att han inte lyssnar just då. På egen tass drar han inte långt, inte med tex Alwa heller, vi har ju haft dom lösa i skogen när vi haft full fokus på ev svamp på marken, hundarna är aldrig långt bort. Tror inte att han fått mersmak, snarare tvärt om, det regnade ju på nätterna haha.

Övade platsliggning & kontakt när en väldigt snygg dobbis-hane lekte med syster Alwa som precis ska till att löpa. Väldigt duktig,även om han gjorde ett & annat damp-ryck. Sen fick han hälsa på Killmann som den otroligt trevliga dobbisen hette. Han fick sig en välbehövlig tillsägning, jäkla slyngel, han skulle ju aldrig bråka, men han är så självsäker & balanserad att han gärna försöker visa dominans, tur att han får det. Jisses & den har jag att jobba med;) Nej, ibland undrar jag vad jag gjort för att förtjäna en sån underbar & enkel hund.

Innan jag lika gärna kunde skriva en roman så måste jag skriva att dagens träningspass innehöll klockrena ställanden under gång (början på, men han stannar på stört) & en inkallning med ställande som gick kanon:) Fotgåendet känns jättebra, det var verkligen roligt att träna idag, han låg på platsen i det "kalla" gräset också:)
Nu ska jag sluta! Hoppas på en trevlig pinscherträff idag:)