Var tog slyngeln vägen?
Helt plötsligt så är Aquiro sig själv igen. Jag hoppas i hemlighet på att slyngeltiden redan är över, efter ett par veckor bara. Men kan ju lista ut med ena stortån att så bra ska vi nog inte ha det;) Sen är han ju faktiskt inte spec dryg, han har några småsaker bara, det är nog mest jag som har mina krav högt satta. Men sålänge jag håller mig lugn & tänker efter så fungerar det väldigt bra.
Det som är jobbigt är löptikar (såklart, men vi ska öva på det), att han fått för sig att det är en rolig lek att springa iväg när han ska in i bilen, men tror att det gått över, gjorde helt enkelt så att jag kopplar honom en bit innan, så nu funkar det även att ha honom lös. Hundmöten har vi blivit väldigt mycket bättre på (vi har tränat såklart, plus att han har sin kompiskrets nu & ska inte hälsa på andra hundar i övrigt) vi stannar oftast fortfarande & så sätter jag honom. Men vi har provat att gå ordentligt förbi & det har gått förvånansvärt bra:) Ska ut till klubben mer & mer nu tänkte jag. Det finns hopp;)
Min största sten nu är nya momentet i LK1, att hålla apporten i 5sek. Men det får vi ta hjälp med att lära in, är nog mest jag som inte vet hur jag ska göra, han bär iofs runt på saker mer & mer, det är riktigt roligt. Men det blir nog klicka det sen.
Annars fokuserar vi fortfarande på sånt vi kan, ligg, sitt, sitt kvar, ligg kvar, inkallning(funkar mycket bättre igen, så skönt), vänta, varsågod, ordentligt, positionering, stå mm:)
Det är så underbart att se honom tillsammans med Tigger, de har blivit vänner & funkar bra tillsammans. Förutom när Tigger vill äta Aquiros mat, då kommer den lilla fjanthunden till mig & ber om hjälp att slänga bort katten haha.
Ser fram emot valpträff/träning på söndag, ska bli roligt att träffa alla:)
Det som är jobbigt är löptikar (såklart, men vi ska öva på det), att han fått för sig att det är en rolig lek att springa iväg när han ska in i bilen, men tror att det gått över, gjorde helt enkelt så att jag kopplar honom en bit innan, så nu funkar det även att ha honom lös. Hundmöten har vi blivit väldigt mycket bättre på (vi har tränat såklart, plus att han har sin kompiskrets nu & ska inte hälsa på andra hundar i övrigt) vi stannar oftast fortfarande & så sätter jag honom. Men vi har provat att gå ordentligt förbi & det har gått förvånansvärt bra:) Ska ut till klubben mer & mer nu tänkte jag. Det finns hopp;)
Min största sten nu är nya momentet i LK1, att hålla apporten i 5sek. Men det får vi ta hjälp med att lära in, är nog mest jag som inte vet hur jag ska göra, han bär iofs runt på saker mer & mer, det är riktigt roligt. Men det blir nog klicka det sen.
Annars fokuserar vi fortfarande på sånt vi kan, ligg, sitt, sitt kvar, ligg kvar, inkallning(funkar mycket bättre igen, så skönt), vänta, varsågod, ordentligt, positionering, stå mm:)
Det är så underbart att se honom tillsammans med Tigger, de har blivit vänner & funkar bra tillsammans. Förutom när Tigger vill äta Aquiros mat, då kommer den lilla fjanthunden till mig & ber om hjälp att slänga bort katten haha.
Ser fram emot valpträff/träning på söndag, ska bli roligt att träffa alla:)
Minnesstund.
Visst minns jag, alla gånger du fått mig att le, skratta, må bra. Alla gånger vi busat, gosat och bara njutit av att få leva tillsammans. Du hade verkligen något speciellt, ett sätt, en insikt, som jag aldrig tidigare sett hos en hund. Du fick bara vara hos mig i ett år & fyra månader, men du kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta. Du har lärt mig så otroligt mycket, om pinschern, om hundspråk och om livet.
Det var fantastiskt att kunna lära dig saker, att se att jag faktiskt kan. Att vi kunde fungera så bra ihop på så kort tid.
Men vi hade även våra konflikter, att ta över en vuxen hund med så mycket skinn på näsan var inte lätt alla gånger. Nog har du gett mig några gråa hår och skavsår i hjärnan, men vi kom alltid närmare varandra på något sätt. Du fick mig att tro på mig själv och bli trygg med mitt eget sätt att vara mot hundar.
När jag var ledsen så tröstade du, på ditt eget underbara sätt. När jag var irriterad eller arg så fick du mig att le och skratta igen med dina tokigheter. Första gången du plockade bär, du vägrade äta ur min hand, du tittade på vad jag gjorde, sen gjorde du likadant. Det är fortfarande en gåta hur du tog dig förbi hundgallret i bilen, Aquiro som är mindre kommer inte förbi, men ändå låg du där på passagerarsätet när man kom tillbaka till bilen, gallret intakt. Det skulle inte förvåna mig om du hade sett när jag skruvade ihop och isär gallret och gjorde likadant.
Jag tänker på ditt klockrena språk, på gott och ont så var du signal- och språksäker. En självklar ledare och polis bland andra hundar med stort självförtroende, men jag kommer aldrig att glömma första gången vi var och hälsade på Aquiros kull, du behandlade de små liven som om de var gjorda av det ömtåligaste materialet i världen. Du hade förstånd att leka vildare med större hundar & försiktigt med de som var mindre.
Det är dig jag har att tacka för att jag fått lära känna Petra, en underbar kvinna som jag har väldigt mycket att tacka för. Hon har trott på mig, stöttat mig och funnits där att bolla idéer med, eller bara få svar. Utan dig hade jag heller inte fått lära känna andra fantastiska pinscherägare, Maj-Len (med familj) först och främst, även hon en underbar kvinna. Sen såklart resten av valpköparna i A-kullen & våra träningskompisar. Det är även din förtjänst (tillsammans med Petra) att jag vågade ta steget att bli med valp. Ett beslut som jag är evigt tacksam för att jag tog.
Jag kommer aldrig kunna tacka dig nog för all hjälp jag fick med det lilla knyttet, du lärde honom hundspråk och du hjälpte mig att se till att han följde våra regler i flocken. Du var hans förebild och hans roligaste och bästa vän.
Jag hoppas att du inte klandrar mig för att jag kanske lät dig finnas lite för länge, jag var inte redo att ge upp, men fick till slut inse att du inte skulle klara ett liv som "handikappad". Du hade det jobbigt sista månaderna, men vi fick en underbart fin sista tid tillsammans ändå med hjälp av höjd dos smärtstillande så blev du dig själv igen, det var verkligen härligt att se.
Du kommer alltid att finnas väldigt nära mitt hjärta och i mina tankar.
Du är älskad och saknad, vackra, fantastiska varelse.
Romfartuna's Xerox
2003.05.24 - 2007.03.09
Det var fantastiskt att kunna lära dig saker, att se att jag faktiskt kan. Att vi kunde fungera så bra ihop på så kort tid.
Men vi hade även våra konflikter, att ta över en vuxen hund med så mycket skinn på näsan var inte lätt alla gånger. Nog har du gett mig några gråa hår och skavsår i hjärnan, men vi kom alltid närmare varandra på något sätt. Du fick mig att tro på mig själv och bli trygg med mitt eget sätt att vara mot hundar.
När jag var ledsen så tröstade du, på ditt eget underbara sätt. När jag var irriterad eller arg så fick du mig att le och skratta igen med dina tokigheter. Första gången du plockade bär, du vägrade äta ur min hand, du tittade på vad jag gjorde, sen gjorde du likadant. Det är fortfarande en gåta hur du tog dig förbi hundgallret i bilen, Aquiro som är mindre kommer inte förbi, men ändå låg du där på passagerarsätet när man kom tillbaka till bilen, gallret intakt. Det skulle inte förvåna mig om du hade sett när jag skruvade ihop och isär gallret och gjorde likadant.
Jag tänker på ditt klockrena språk, på gott och ont så var du signal- och språksäker. En självklar ledare och polis bland andra hundar med stort självförtroende, men jag kommer aldrig att glömma första gången vi var och hälsade på Aquiros kull, du behandlade de små liven som om de var gjorda av det ömtåligaste materialet i världen. Du hade förstånd att leka vildare med större hundar & försiktigt med de som var mindre.
Det är dig jag har att tacka för att jag fått lära känna Petra, en underbar kvinna som jag har väldigt mycket att tacka för. Hon har trott på mig, stöttat mig och funnits där att bolla idéer med, eller bara få svar. Utan dig hade jag heller inte fått lära känna andra fantastiska pinscherägare, Maj-Len (med familj) först och främst, även hon en underbar kvinna. Sen såklart resten av valpköparna i A-kullen & våra träningskompisar. Det är även din förtjänst (tillsammans med Petra) att jag vågade ta steget att bli med valp. Ett beslut som jag är evigt tacksam för att jag tog.
Jag kommer aldrig kunna tacka dig nog för all hjälp jag fick med det lilla knyttet, du lärde honom hundspråk och du hjälpte mig att se till att han följde våra regler i flocken. Du var hans förebild och hans roligaste och bästa vän.
Jag hoppas att du inte klandrar mig för att jag kanske lät dig finnas lite för länge, jag var inte redo att ge upp, men fick till slut inse att du inte skulle klara ett liv som "handikappad". Du hade det jobbigt sista månaderna, men vi fick en underbart fin sista tid tillsammans ändå med hjälp av höjd dos smärtstillande så blev du dig själv igen, det var verkligen härligt att se.
Du kommer alltid att finnas väldigt nära mitt hjärta och i mina tankar.
Du är älskad och saknad, vackra, fantastiska varelse.
Romfartuna's Xerox
2003.05.24 - 2007.03.09
Valpträff i härligt väder!
Igår var det valpträff/träning ute vid Johannisberg, det var tre stora hundar, Wilma, Vera & Bella. Sen fem "småttingar", Azzra, Ambra, Tilda, Ebba & Aquiro.
Tilda luktade gott eftersom hon löpt för nån vecka sen, men Aquiro var väldigt duktig trots allt.
Passivitetsträning, kvarsittande, platsliggning, kontaktövning, bus, fota & fika stod på schemat.
Är väldigt nöjd över min lillkille, det är trots allt himla jobbigt för honom just nu, med alla hormoner & väldoftande tikar. Jag fösöker ha väldigt mycket tålamod med honom & träna på saker som han kan, ställa lagom med krav. Har inget krav på att han ska lära sig nya saker eller göra saker perfekt, men vardagen vill jag ska funka & det gör den. Något som han faktiskt är riktigt duktig på är att vänta kvar i bilen när man öppnar luckan, han sätter sig & väntar på varsågod. Det vi behöver träna på är hundmöten, men det blir bättre & bättre. Sen saker som att gå lös, vara uppmärksam osv är saker som jag vet att han kan, men som är väldigt svårt just nu pga att han är en sån slyngel. Men på jobbet går han alltid lös & minst ytterligare en promenad om dagen. Ska försöka öva så mkt på inkallning som möjligt också.
Vi hade även möte om Brf i huset, satt ute i trädgården, Aquiro & en av grannarnas 4-årige son lekte endel. Han är så duktig med barn(inte konstigt, men väldigt skönt). Senare var det grillkväll som vi hamnade på efter kvällspromenaden, där fick han ett par nya kompisar, jag älskar att han är så social, men samtidigt "en riktig pinscher", beter sig folk konstigt så kan han skälla till, men sen inget mer, han är nyfiken & vill ta kontakt, man märker att han har skärpa, men den sitter en bit in, vilket är skönt. Äh, nog med babbel. Bilder!
Från vänster: Viktor, Vera, Ambra, Petra
Azzra slappar
Aquiro, som vädrar någonting, förmodligen syrran Tilda.
& här är hon, fina Tilda
Såhär trött var Aquiro när vi kom hem, han ligger annars i princip aldrig på golvet.
Men han flyttade sig till bädden sen, men det ser inte helt bekvämt ut..Men är man trött så är man;)
Innan vi skulle ut till mötet så hann han somna på hallmattan undertiden jag tog på mig skorna & tog fram koppel, då kan man snacka om trött hund:)
Tilda luktade gott eftersom hon löpt för nån vecka sen, men Aquiro var väldigt duktig trots allt.
Passivitetsträning, kvarsittande, platsliggning, kontaktövning, bus, fota & fika stod på schemat.
Är väldigt nöjd över min lillkille, det är trots allt himla jobbigt för honom just nu, med alla hormoner & väldoftande tikar. Jag fösöker ha väldigt mycket tålamod med honom & träna på saker som han kan, ställa lagom med krav. Har inget krav på att han ska lära sig nya saker eller göra saker perfekt, men vardagen vill jag ska funka & det gör den. Något som han faktiskt är riktigt duktig på är att vänta kvar i bilen när man öppnar luckan, han sätter sig & väntar på varsågod. Det vi behöver träna på är hundmöten, men det blir bättre & bättre. Sen saker som att gå lös, vara uppmärksam osv är saker som jag vet att han kan, men som är väldigt svårt just nu pga att han är en sån slyngel. Men på jobbet går han alltid lös & minst ytterligare en promenad om dagen. Ska försöka öva så mkt på inkallning som möjligt också.
Vi hade även möte om Brf i huset, satt ute i trädgården, Aquiro & en av grannarnas 4-årige son lekte endel. Han är så duktig med barn(inte konstigt, men väldigt skönt). Senare var det grillkväll som vi hamnade på efter kvällspromenaden, där fick han ett par nya kompisar, jag älskar att han är så social, men samtidigt "en riktig pinscher", beter sig folk konstigt så kan han skälla till, men sen inget mer, han är nyfiken & vill ta kontakt, man märker att han har skärpa, men den sitter en bit in, vilket är skönt. Äh, nog med babbel. Bilder!
Från vänster: Viktor, Vera, Ambra, Petra
Azzra slappar
Aquiro, som vädrar någonting, förmodligen syrran Tilda.
& här är hon, fina Tilda
Såhär trött var Aquiro när vi kom hem, han ligger annars i princip aldrig på golvet.
Men han flyttade sig till bädden sen, men det ser inte helt bekvämt ut..Men är man trött så är man;)
Innan vi skulle ut till mötet så hann han somna på hallmattan undertiden jag tog på mig skorna & tog fram koppel, då kan man snacka om trött hund:)
Nytillskott!
I torsdags kväll hämtade jag ett litet odjur, Tigger heter han, jordens coolaste katt. Jag har känt honom sen han var alldeles nykläckt & alltid varit extra förtjust i honom, så jag blev väldigt glad när Malin sa att hon skulle göra sig av med honom. Så nu ska han bara kastreras, så han kan vara inne utan att äckla ner;)
Tigger är en blandras & ca 6-7 månader gammal. Hur gosig som helst, han tror dessutom att han är en hund, vilket passar mig perfekt, annars skulle jag se ut som en klösbräda;)
På lördagen hämtade jag en till kisse, lilla Mandel, men hon ska tillbaka, för Malin saknar henne för mkt. Men här är Mandel som myser med Tigger.
Vad gör man när man har katt? Jo man utnyttjar dom i sin träning:)
Här tränar vi platsliggning med ätande katt precis bredvid. Aquiro reste sig inte, men visst var han intresserad av maten. 
Lyckades även få med alla på samma bild, det är inte ofta som all ligger still samtidigt vill jag lova:)
Valpträff/träning
I lördags hade vi valpträff/träning. Men det blev i princip ingen träning i ordets rätta bemärkelse för oss då Azzra löpte. Det blev alltså fokus på att försöka ta det lugnt & att Aquiro skulle komma ihåg att han hade en matte...
Såhär i efterhand kan jag nog tycka att han var himla duktig, jag fick trots allt endel kontakt & han kunde lugna ner sig, både med min hjälp & på egen hand. Men när vi väl var där ville jag bara strypa honom;)
Så för att jag inte skulle bryta ihop på mitt lille monster tog vi en promenad på egen fot innan vi åkte hem, då var han lyhörd & följsam. Som han brukar vara. Sen för att jag skulle kunna vara nöjd med dagen så tog vi en liten sväng hemmavid utan vare sig halsband eller koppel, då var han nästan mer följsam & uppmärksam än vanligt. Tränade även lite platsliggning/kvarsittande utanför huset, men störning i form av barn som sprang förbi mm.
Så jag är allt som allt väldigt nöjd med min lille skrutt.
Vi har dessutom sett en hare på nära håll, han var kopplad, men lyssnade bra & tog kontakt med mig.
Nej nu tänker jag inte skriva mer utan lägga in lite bilder från träffen:)
Såhär i efterhand kan jag nog tycka att han var himla duktig, jag fick trots allt endel kontakt & han kunde lugna ner sig, både med min hjälp & på egen hand. Men när vi väl var där ville jag bara strypa honom;)
Så för att jag inte skulle bryta ihop på mitt lille monster tog vi en promenad på egen fot innan vi åkte hem, då var han lyhörd & följsam. Som han brukar vara. Sen för att jag skulle kunna vara nöjd med dagen så tog vi en liten sväng hemmavid utan vare sig halsband eller koppel, då var han nästan mer följsam & uppmärksam än vanligt. Tränade även lite platsliggning/kvarsittande utanför huset, men störning i form av barn som sprang förbi mm.
Så jag är allt som allt väldigt nöjd med min lille skrutt.
Vi har dessutom sett en hare på nära håll, han var kopplad, men lyssnade bra & tog kontakt med mig.
Nej nu tänker jag inte skriva mer utan lägga in lite bilder från träffen:)