Gnag & bus
Här om dagen så var jag ut till Åsa, det låg en eller ett par döda kor/tjurar i en släpkärra, eller ja, styckade så det var endel ben, revben, bogblad & svål med kött på. Så jag passade på att knycka ett ben(ok en bit av ett ben), ett bogblad & en hög med "köttsvål", det senare blev infryst & de två stora grejerna blev mat till lillskiten. Han har under sitt liv fått en hel del rått kött & diverse, så han är van med att få sånt här, men han har aldrig fått något så stort förut. Så till en början var han nog lite skeptisk, men sen insåg han att det var hans & att det var smarrigt. Först fick han ha dom inne, men han drog runt på dom lite väl & husse ville vara rädd om parketten haha. Så han fick käka på dom på uteplatsen.
Så skönt att jag kan ta vad jag vill från honom, eller nästan vem som helst tror jag, kanske inte ett köttigt ben om du är en främling (hoppas jag) men känner man Aquiro så kan man nog ta det mesta, eller göra det mesta för den delen.. Han har aldrig ens visat tendens att morra åt mig, det är så otroligt skönt att det har varit självklart att han kan lita på mig till hundra procent sen han var liten. Men nu har han någon sorts psykisk könsmognad blandat med vårkänslor & kan skälla till på främlingar & när posten kommer, tokiga hund.. men vi tar det lugnt & väntar på att det ska gå över..
Kämpar för att få loss det gottiga
Ute & gnager på bogbladet, andra benet till vänster.. Jag kände mig lagom galen när jag bar benen (som stack upp rätt mycket) från bilen till lgnheten, såklart mötte vi mer folk än vanligt, de lär väl trott att man var galen;) Ser säkert jättenormalt ut att det ligger köttiga ben på uteplatsen med... hihi. Men vi har ju en "varning för hunden"-skylt så man hoppas ju att folk fattar:)
När han hade gnagt på benen ett tag kom Pärs bror & bror son på 3 år, goaste ungen & Aquiro älskar honom. Jag tog bort benen för säkerhets skull, det är ju lite skillnad mot matskålen & de andra benen som Lukas får ta bäst han vill. De gosade & busade & när de åkt hem så såg det ut såhär, han ligger på filten som jag lagt ut för bengnagandet men som hamnade i ett hörn när vi hade besök:)
Så skönt att jag kan ta vad jag vill från honom, eller nästan vem som helst tror jag, kanske inte ett köttigt ben om du är en främling (hoppas jag) men känner man Aquiro så kan man nog ta det mesta, eller göra det mesta för den delen.. Han har aldrig ens visat tendens att morra åt mig, det är så otroligt skönt att det har varit självklart att han kan lita på mig till hundra procent sen han var liten. Men nu har han någon sorts psykisk könsmognad blandat med vårkänslor & kan skälla till på främlingar & när posten kommer, tokiga hund.. men vi tar det lugnt & väntar på att det ska gå över..
Kämpar för att få loss det gottiga
Ute & gnager på bogbladet, andra benet till vänster.. Jag kände mig lagom galen när jag bar benen (som stack upp rätt mycket) från bilen till lgnheten, såklart mötte vi mer folk än vanligt, de lär väl trott att man var galen;) Ser säkert jättenormalt ut att det ligger köttiga ben på uteplatsen med... hihi. Men vi har ju en "varning för hunden"-skylt så man hoppas ju att folk fattar:)
När han hade gnagt på benen ett tag kom Pärs bror & bror son på 3 år, goaste ungen & Aquiro älskar honom. Jag tog bort benen för säkerhets skull, det är ju lite skillnad mot matskålen & de andra benen som Lukas får ta bäst han vill. De gosade & busade & när de åkt hem så såg det ut såhär, han ligger på filten som jag lagt ut för bengnagandet men som hamnade i ett hörn när vi hade besök:)
Kommentarer
Postat av: Ambra
Mums!
Trackback