Liten skrutt

Han är så duktig, har sett hundar ute, både med & utan Xerox, han bryr sig inte, tittar lite snabbt på dom, sen struntar han i att de finns. Så skönt. Hoppas att det håller i sig, men det kanske är lite väl naivt;) Har ju de berömda tonåren framför oss:) Men just nu är jag stolt över min lillgrabb (även om Xerox fortfarande är favoriten).

Aquiro blir dessutom mer & mer hemmastadd på kontoret, han är inte längre som en igel runt mina ben, utan springer gärna runt & hälsar på folk(till deras förtjusning) :)

Ska försöka ta lite utebilder på mina buspojkar, de längtar också efter snön:)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback